Lek med trianglar
Här har Viola Gråsten använt sig av triangelfyllda deformerade rektanglar,omgivna av ett slags bårdmönster i form av taggar och ränder.
Föreställer det något, eller är det bara en lek med geometriska former?
Viola döpte mönstret till "Revy". Vi kanske kan finna svaret där?
Trycket innehåller fem färger: svart,klarblå, gråblå, violett och turkos.
Det är tryckt på en tät och tunn bomullskvalite.
Viola Gråsten 1910-1994
Andra världskriget drev Viola Gråsten till Sverige. I Finland rådde brist på ull och Viola hade ritat ryor som hon också vunnit fina priser för. Men det är svårt att knyta en rya utan garn.
Sveriges ullproduktion var vid den tiden så omfattande att den räckte både till krigsmaktens underställ och sockor såväl som till befolkningens nödtorft, dock i ransonerad omfattning. Men det blev garn över till konstproduktion.
1945 började hon på NK:s Textilkammare. Den var under NK-tiden,närmare bestämt 1952, som hon tecknade Oomp , ett virvelmönster konstruerat av trianglar. Tro inte att hon var den enda som experimenterade med geometriska former. 50-talets design formligen flödar av trianglar, cirklar och kuber. Abstrakta mönster var stora favoriter. Violas mönster visar på ett mångsidigt uttryck. Geometriska mönster varvas med fint tecknade mönsterbilder som insekter, blommor och träd.
Under åren 1956 till 1973 var Viola anställd av Mölnlycke Handtryck som konstnärlig ledare för företagets produktion av modetextilier. Tyget "Vallmo" är tillkommet under 60-talet. Gå gärna in på Designarkivet, där visas en skiss till detta tyg med turkos botten. Mönstret är tryckt på bomullssatäng, en vävteknik som används för maximal glans. Bredden är smal,ca 90cm, tänkt för klänningar, kjolar och blusar.
Göta Trädgårdh 1904-1984
Hon lär ha älskat rosa, och vem gör inte det?
Vid 67års ålder börjar hon arbeta åt Gamlestaden som konstnärlig rådgivare. Hon slutar när hon är 71 för att fortsätta som frilansdesigner hos Borås Wäfveri. Tyget nedan är tillkommet under dessa år.
Mönstret är så lekfullt ungdomligt. Man kunde gissa på en nybakad student från Konstfack, men det är Göta, som när alla generationskamrater gått i pension, vältrar sig i rosa och äckelgrönt.Har inte detta tyg något fritt över sig, en känsla av att skapelsen nästa är smaklös, härligt befriad från kravet på anpassad stilfullhet och tecknad av någon som kan jobbet men som numera bara vill ha kul?
En snutt Viola Gråsten...
Efter många års letande dyker de upp, Viola Gråstens fjärilar. Biten är inte stor, bara åtta fattiga bildrutor, men de fyller mig med en fladdrande lyckokänsla. Jag betalar fem kronor för denna stund av eufori. Tryckt på Mölnlycke handtryck för Bra Bohag och NK.
(Klicka på bilden för förstoring)
På spaning...
Vi träffas som vanligt på Fabian Flinks konditori och värmer våra frusna händer mot kaffekopparna. Snön yr omkring i virvlar på gatan. Det är en väldigt kall förmiddag i januari.
-Ska vi börja på fredag? Tror du inte att det skulle vara en bra dag? Om vi kommer tidigt, så vi hinner på uppladdningen inför helgen?
-Var ska vi åka? Har du någon ide om vad vi ska leta efter?
-Ja..Jag har faktiskt tänkt på kiltar under den senaste tiden. Den kallas nog egentligen något annat när en kvinna bär den. Men tartarrutigt, typ Vivienne Westwood, eller kanske en östermalmsdam 1973..Absolut inte i akryl!
Vi spikar fredagen.
-Ska vi börja på fredag? Tror du inte att det skulle vara en bra dag? Om vi kommer tidigt, så vi hinner på uppladdningen inför helgen?
-Var ska vi åka? Har du någon ide om vad vi ska leta efter?
-Ja..Jag har faktiskt tänkt på kiltar under den senaste tiden. Den kallas nog egentligen något annat när en kvinna bär den. Men tartarrutigt, typ Vivienne Westwood, eller kanske en östermalmsdam 1973..Absolut inte i akryl!
Vi spikar fredagen.
